Tennisarmbåge och Musarm är två olika benämningar av samma tillstånd där problematiken och smärtan oftast är lokaliserad till armbågens utsida vid laterala epikondylen (det tydliga benutskottet på armbågsledens utsida) och i fästet för handledssträckar musklerna. 

Även om musarm och tennisarm är samma ”problem” så kan de utlösande faktorerna variera. Grundorsaken är ofta repetitivt arbete, statisk ansträngning och felaktig långvarig belastning av hand och underarmsmuskulaturen.                                                                                                                                       

Förutom ensidigt klickande på en datormus och för mycket hårt grepp och vinklad handled vid tennis, eller annan racketsport (eller annan aktivitet där handgreppet aktiveras som tex kajakpaddling, golf mm) så kan trädgårdsarbete, målning, snickeri, hantverksarbete mm utlösa problematiken. Då upprepade monotona rörelser med vridningar, sträck, musklick och grepp mm anstränger fingrar, handled och underarm blir musklerna överansträngda, cirkulationen minskar, stelheten ökar och en överbelastning, med mikroskopiska bristningar och försvagningar i senans infästning vid armbågen sker.

Risken för överansträngning är större om det finns en ovana för rörelsen, dålig teknik, stress (redan hög anspänning) eller tidigare liknande problematik för den drabbade personen. Det är mycket viktigt att förstå och ta hänsyn till att det är den totala ansträngningen eller bättre uttryckt – bristen på återhämtning efter belastning som är avgörande och utlösande. Det är alltså ofta inte en enskild rörelse som är utlösande, ansträngande eller skadlig. Det är repetitionen av samma  rörelse som sliter och belastar och som ger degenerativa skador på senan till framför allt m. extensor carpi radialis brevis (ECRB) och i förlängningen ett ihållande smärttillstånd.